Kort svar:
Ernst ringde och frågade om jag ville ha det (helt sant).
Lite längre svar:
Ernst och jag träffades första gången på Auktionsverket när jag jobbade där och han var där för att signera Vad är konst? som precis hade kommit ut. Ernst tyckte att min ring som såg ut som en prinsesstårta var fin och då var det så fiffigt att jag hade gjort den själv så några dagar senare så skickade jag en sån till honom som tack för att han signerat min bok så fint. (han målade en and i och sa: nu kan du sälja den här och köpa dig en sportbil).
Senare har vi träffats på bokmässan när jag jobbade på förlag, på en inspelning när jag jobbade på ett produktionsbolag och lite sådär. Och eftersom Ernst då visste att jag arbetat med konst, film och böcker så tyckte han att jag passade helt perfekt.
Nej, jag var på väg till gymmet en lördag morgon i september så ringde mobilen när jag var på väg ut genom dörren.
"Ja hej, det är din favoritkonstnär här. Det finns få människor man står ut med här i livet och du är ju alltid så himla glad och är full med geniala idéer så ja, jag undrar om du skulle vara intresserad av ett löjligt välbetalt jobb med ganska lite att göra."
Hur ska man svara på det? jag har pluggat konstvetenskap och aldrig trott att jag skulle få ett jobb i hela mitt liv. Jag var tyst en stund, harklade mig och sa
"ja, det låter intressant. Vi kan träffas på en fika och prata om det."
När vi träffades för att fika så började det med att Ernst berättade om hur jobbet är upplagt och om arbetsuppgifterna "det är världens roligaste jobb, efter mitt" sa han och la till att jag var en av tre som han hade i åtanke.
Jag blev lite nervös och började av någon anledning att prata om sportbilar och hästkrafter och sa att jag tycker att precis som Seinfeld säger så är det faktiskt helt ute att prata om prestanda i termer av hästkraft eftersom det är något få av oss nu levande kan relatera till. Isället borde vi införa ett system som förhåller sig till rymdraketer. så att 400 hk är typ 1/8 raketkraft (typ).. aja jag satt så och babblade på. sen märkte jag att Ernst bara satt och tittade på mig så jag blev tyst. Då sa han: "Du är mer än perfekt för det här jobbet."
och resten är historia.
Ahme va får ru göra på jobbet rå?
det här schemat har jag gjort till mig själv för jag gillar när det är ordning och reda
Först så är det vanliga grejer som ska göras varje dag dvs hämta posten, svara på mail och tvätta penslar. det tar på sin höjd 2 timmar (Ernst får sjukt mycket mail och förfrågningar).
Utöver det så är ingen dag den andra lik. ibland har vi möten med personer som vi jobbar med, och då vill Ernst gärna att jag är med och kommer med egna idéer och förslag, och det känns verkligen bra.
Ibland lägger jag mosaik på konstverken, grundar tavlor, handlar viktiga grejer typ färg och sånt.
Vi fikar mycket och pratar mycket med varandra om konsten, själens eventuella odödlighet, kärleken och patriarkatet.
Ernst har själv beskrivit mitt jobb som att jag är hans musa vars främsta uppgift är att underlätta hans liv genom att rensa mentalt (närvara på möten, svara på mail och bolla idéer) och fysiskt (tvätta penslar).
maila om det är något mer du undrar över rut@ernstbillgren.com