tisdag 30 november 2010
konstens Blondinbella
de är inte helt olika min käre chef och den fullständigt bedårande Blondinbella.
Okej att det är entrepenöriga och salfe made, det är uppenbart. men där de verkligen är lika är att de är så fantastiskt positiva och uppmuntrande.
Ni skulle se hur det är när vi har besök här i ateljén. I fredags var en författare här som också ska skriva en "Vad är ?" bok. "Att du är ett genie råder ju inte det minsta tvivel om" börjar Ernst mötet.
Asså prova det själva nästa gång ni sitter i möte. Det blir himla trevlig stämning.
När vi är snälla bygger vi upp varandra och då blir sammarbeten mycket bättre. Ernst har liksom tagit det ett steg längre och gjort det till sin livshållning.
när jag efter att ha jobbat här i nästan 4 timmar så hade jag ner ett förgyllt bronsekollon bakom en stor byrå samtidigt som att jag nästan krajade ett kosta boda glas. När jag berättade det här för Ernst så sa han: " Men tänk va bra, det är ju som att du har kastat ner en fackla i en djup brunn där det ligger massa skatter, så när vi har tid och lust kan vi ju flytta den där byrån och kolla vad det ligger för andra roliga grejer där."
I början tänkte jag att han bara sa sånna här saker för att vara snäll men var arg egentligen, men nu när jag är inne på min åttonde vecka så börjar jag förstå att det är ett sätt att förhålla sig till livet som helt klart gör det angenämare för alla parter inblandade.
Prova själva får ni se.
Rut
lördag 27 november 2010
Vi som drog
Eftersom jag är en kvinna i karriären så sitter jag nu på tåget (X2000 första klass med extra stor frukost) för att möta upp med en annan kvinna i karriären i Malmö. Vi ska prata om ett eventuellt YTTERST HEMLIGT samarbete mellan hennes arbetsplats och min. Oh yes, nästa anhalt succé, men först lite meditation.
Rut
torsdag 25 november 2010
jag är fan bäst!
kolla vad jag hittade i grovsopprummet idag. Inte illa alls! och på tal om saker som är bra så rekomenderar jag varmt att ni läser x-rated haiku of the day som en av vår tids stora skalder skriver. Asså wow. jag rodnar fortfarande.
den hänger där
Förutom att fynda i grovsopprummet har jag även författad en mycket pedagogisk text om hur Ernst skall gå till väga för att spegelvända bilder i datorn. Bruksanvisningen är helt klart ett prov på min naturliga fallenhet för det lyriska. läs den här:
Att vända en bild
En spänningsroman i sex delar av Rut Anderson
Markera bilden med ”cmd + a”
Gå in under ”Verktyg” i menyraden
-vänd horisontellt
Gå in under ”Arkiv” i menyraden
- spara som…
- skriv in ett namn, förslagsvis ”spegelvänd”
- spara bilden på skrivbordet i fältet under det namn du nyss skrev in namnet i
- tryck ”spara”
Den spegelvända bilden ligger nu på skrivbordet
Lycka till och ring om det är något du undrar över
vidare har jag även kommit på en fullständigt GENIAL idé som jag kommer att dela med mig av inom kort.
sen till sist måste jag bara uppmärksamma er på den här bilden som var på framsidan av DN igår.
asså först är det ju osmakligt att se patriarkatet i vitögat i all dess pösighet. Men kolla Fredrik Lindströms hand.
Jepp han har målat en snopp på den. är man obildad kanske man tycker att det är kul men det tycker inte jag. Det blir liksom ett hån och en ofräsch kommentar till att: Jepp vi har ärvt det här jobbet av två gamla snoppar och snart är vi också två gamla snoppar som sitter och pöser. och för att göra detta extra tydligt och visa hur potenta vi är så har jag målat en snopp på min tumme, så när jag gör tummen upp så blir det ju liksom som att jag har stånd..."
vita män kan dra åt helvete. och jag är väl medveten om paradoxen i att jag jobbar för just en vit man. men det är viktigt att vi gör skillnad på patriarkatet och den enskilda individen. MEN den enskilda individen måste också ta sitt ansvar och kanske ställa sig frågor som "är det ok att vi fortsätter med snoppar vid rordret på "på spåret" när det finns massa kompetetnta icke-snoppar där ute?" ja tydligen tycker de det.
Rut
onsdag 24 november 2010
grävlingen som hade allt
Idag har Ernst och jag varit ute på Gustavsberg och jobbat på en finfin skulptur (jag har torkat bort damm i skarvarna. en MYCKET VIKTIG del av arbetet) som ska avtäckas på Uppsala Konstmuseum nästa onsdag.
Så här ser det ut när vi är in action! : (asså jag var i action fram tills att jag började ta bilder)
Det är toppen på gustavsberg. det är varmt och skönt från ugnarna och folk sitter och målar och pysslar mest hela dagarna. De hade tyvärr ingen brun lackfärg men som tur var kunder Ernst blanda till lite från pigmenten som används till lasyren.
Ernst säger att han kan återskapa på pricken vilken färg som helst men då sjunger jag bara så här:
då suckar Ernst.
Rut
Så här ser det ut när vi är in action! : (asså jag var i action fram tills att jag började ta bilder)
högst upp ser ni något som sen ska bli en grävling, då ska vi använda den där fågeln med lerklumpen på ryggen som jag skrev om tidigare
en del fogar måste målas lite extra
färgblandargrejer
då suckar Ernst.
Rut
tisdag 23 november 2010
att återvända
i bakgrunden sitter Ernst i telefon och pratar om vad som definierar ett mästerverk
Asså jag tror inte att han har haft tråkigt men det är lite som Snusmumriken säger, att när man gång på gång återberättar vad man gjort så slutar upplevelsen att tillhöra en själv.
jag älskar mitt jobb.
Rut
måndag 22 november 2010
god råd
efetrsom Ernst inte kommit hem från London än är det fortfarande FF i ateljén. Sigge är en trappa ner och monterar lite multiplar och Helen jobbar med tavlorna inför sin kommande utställning som kommer att bli awesome.
Jag har packat upp lite mer bronsskulpturer och varit på uppföljningsmöte på meditationskursen. De släpper oss inte för ens om tre månader.
Hittills är det som hänt när jag mediterat är att jag har slarvat bort min mössa och min halsduk (vid två skilda tillfällen och alkohol var inte med i bilden vid något av gångerna).
för att riktigt förstå vidden av hur konstigt det är att jag glömmer något så vill jag att ni ska veta att när jag är på hugget så blir preussisk diciplin ett relax spa i jämförelse med de himmelska ordningen som existerar i mitt universum.
Jag slarvar ALDRIG bort något. Jag har haft samma kulspetspenna sen 1999 (jag köper till och med refillpatroner till den ), samma hårsnodd sen 3 och ett halvt år tillbaks och använder samma förstoringsglas när jag löser söndagskrysset i tidningen som min farfarsfarafarafarafarafrafsmor hade (det sista var en lätt överdrift, men ni hajar konceptet).
På uppföljningen sa de att glömskan kan vara en effekt av meditationen för att jag blir mer avslappnad. men det är JU LIVSFARLIGT!!! hur ska det här företaget klara sig då?
Jag försökte förklara för schamanen att avslappning är granne med latmasken och att jag egentligen inte hade tid att sitta där för att jag hade en hel del penslar att tvätta i ateljen (4 = två breda och två små).
nej du... men jag ska ge meditationen 3 månader. 20 min morgon och kväll. jag menar hur mycket grejer kan jag slarvar bort liksom? Bara jag vet var Ernst håller hus så sköter jag ju mitt jobb... typ...
Rut
fredag 19 november 2010
det Ernst inte vet
så här ser det ut där jag jobbar
eftersom Ernst inte befattat sig med datorer sen det blev mainstream (1982) så vet jag att han inte kommer att läsa detta därför passar jag på med ett erkännande.
När Ernst ringde och frågade om jag ville börja jobba här så gjorde jag mitt bästa för att ge ett avslappnat care less intryck och svarade: Det låter ganska intressant, vi kan väl ta en fika och prata om det?
men egentligen så hade mina synapser i hjärnan börjat spraka och jag behövde sätta mig ner efter att vi hade lagt på.
Asså först bara att bli erbjuden ett jobb när man har pluggat kulturvetarlinjen som inte har med vård av äldre eller renhållning att göra... asså det händer inte. så först behövde jag ta in den informationen ( är inte riktigt klar än). men sen är ju grejen att jag har följt Ernsts konstärskap sen jag var bäbis typ. Jag kan namnet på ALLA hans tidiga verk (Åsikter om andras tankar, nej tack i vinterlandskap (förstörd), saknad räv osv..)
Ernst vet inte om det här eftersom jag vill vänta med att unleash the stalker i mig tills vi har skrivit på anställningskontraktet. Så nu är jag liksom så här jahaa du målar också? men the mask of sanity är helt klart slipping...
Rut
torsdag 18 november 2010
dålig assistent
asså under mina 6 veckor här har jag gjort en del dåliga grejer (ha ner ett ekollon i brons bakom ett enormt skåp samtidigt som jag nästan slog sönder ett glas från orrefors) som jag har lyckats komma undan med. Men idag..
Ernst ringer på väg till arlanda och är lite fundersam över flightnumret, jag försäkrar honom om att jag har läget under kontroll och att han har fått rätt siffror.
Vi lägger på och jag inser att jag har gett honom hans flightnummer till thailandsresan om tre veckor. Jag ringer upp precis lagom för att höra att inte bara har han fått fel nummer, han har även fått fel avgångstid så nu måste han sitta en timme extra på arlanda och glo.
Jag försökta lätta upp stämningen med ett förlåt sms som besvarades med ett guilt trip sms som gav mig magknip. Det är tydligen Ernsts födelsedag idag fick jag reda på och han skrev att det var en ny upplevelse att fira den ensam på arlanda drickandes ljummet (han vill att det ska vara KOKHETT) kaffe i pappmugg.
för att på något sätt avsluta den här historien med en gladare bild av min kära chef kan jag rekommendera 1.43 min in i den här videon.
Rut
onsdag 17 november 2010
en kulturarbetares hårda liv
9.00 fika på det där stället på hörnet på birger jarls gatan. Pratade om mångfald i allmänhet och subjektspositionering i synnerhet. Ernst äter en sorglig leverpastejsmacka och dricker kaffe, jag dricker en blåbar/hallon/vaniljjoguhrt och te. Hamnade i en något hetsig diskussion om huruvida universum expanderar eller krymper. Sen spionerade vi på människor och författar deras levnadshistorier.
9.55 vi skiljs åt och jag går till Matton och införskaffar lite tuffa understrykningspennor.
10.10 kastar lite kartonger som alla tusen (läs 36) bronsskulpturer som jag packade upp igår låg i.
så här såg det ut:
de hade kommit från gjuteriet i thailand |
det är massa renar som tillhör en serie multiplar vi jobbar med. |
10.20 tvättar penslar och pratar med Ernst om var vi ska äta lunch. Han säger att det kan vara nyttigt för honom att äta med någon som är fullständigt kritisk till allt han gör och tänker och inte är det minsta imponerad av något av det han åstadkommit i livet (alltså jag).
10.30 kollar upp adresser inför Ernsts Londonresa (tors-tis).
10.35 vi lyssnar på the Clash för att fira att vi vunnit två smakfulla renhuvuden på auktion.
de kommer hänga i mitt arbetsrum.
10.40 - 11.40 Fikar lite mer och pratar konst och Michael Baxandalls fantastiska Painting and Experience in fifteenth century italy. Sen bollar vi idéer om skulpturen Ernst ska göra på gustavsberg.
Den här fågeln ska med hjälp med lite lera på ryggen som ni kan se här på bilden inom kort bli nosen på en grävling. Ernst bedömer det hela som : G-E-N-I-A-L-T
Tur att det är lunch snart, för jag är helt slut.
Rur
måndag 15 november 2010
träffade en kollega på gatan
här brukar Ernst och jag sitta och fundera
idag har vi harft besök från galleriet och pratat om Ernsts framtida utställningar. Galleristen föreslog ett nytt koncept varpå Ernst svarade att "nytt" inte hade varit ett positivt ord för honom sen 1982.
Oklart vad han menade med det men efter en stunds tystand beslöt vi oss för att boka in nästa möte.
Asså 2012? vem kan göra planer så långt fram? Kommer mänskligheten ens finnas då? Sånt brukar Ernst och jag fundera på när vi är ensamma i ateljén, men när vi har gäster som gärna vill hitta på saker med oss typ 13 nov 2011 (asså sjuuukt långt fram i tiden) så håller vi god min och säger : "det ska nog gå bra" men i huvudet så ba : "the humanity!!"
Rut
Oklart vad han menade med det men efter en stunds tystand beslöt vi oss för att boka in nästa möte.
Asså 2012? vem kan göra planer så långt fram? Kommer mänskligheten ens finnas då? Sånt brukar Ernst och jag fundera på när vi är ensamma i ateljén, men när vi har gäster som gärna vill hitta på saker med oss typ 13 nov 2011 (asså sjuuukt långt fram i tiden) så håller vi god min och säger : "det ska nog gå bra" men i huvudet så ba : "the humanity!!"
Rut
söndag 14 november 2010
Upplyst
Igår fick Ernst och jag alltså våra mantran oss tilldelade och personlig vägledning i hur vi ska bära oss åt för att nå the unified field som ALLT stammar i från.
Så jag satt där i ett ombonat vitt rum med rökelser och vita blommor och mumlade mitt mantra i min ensamhet men mest kände jag mig som Homer när han och Lisa ligger i de där relaxation tanks ned vatte. Kort sagt mina tankar gick "stupid flanders. Det här är skit och funkar inte mummel mummelsatans mantra och bramaner, hungrig är jag också" och så helt plötsligt, tro det eller ej, så stod jag på en strand med ett vidsträckt stilla hav framför mig. Jag förstod att jag inte hade lämnat rummet jag satt i, men känslan av att stå där på stranden var så verklig att jag upplevde det som att vara på två platser samtidigt. Asså det var fett. Typ som att vara inne i en Rothkotavla och tycka att det är toppen.
Rut
torsdag 11 november 2010
Härmapa
obs! coola Helene i bakgrunden.
Som ni vet så passade alltså min chef på att klippa sig lika dant som jag en vecka efter att jag hade börjat hos honom. När jag i måndags kom till jobbet så hade jag rakat bort allt hår på sidorna av skallen, och vem tror ni inte står med rakapparaten i högsta hugg idag när jag kommer tillbaks till ateljén efter träningen?
Det börjar helt klart likna "Ung kvinna söker" eller even better när Edie Sedgwick blev kompis med Andy Warhol. Då klippte och färgade hon sitt hår så att hon såg lika dan ut som Warhol. Sen var Andy ett svin som utnyttjade henne för pengar och gjorde sig lustig på hennes bekostnad inför folk. Typiskt tråkig kille.
Jag har i alla fall lovat Ernst att jag ska vara snällare mot honom än Andy var mot Edie. Jävla AndyWarhol. Ernst låtsas som att han inte förstår vad jag pratar om, men jag vet att han vet att jag vet osv.
Rut
Mitt främsta arbetsredskap (replika från värdsutställningen 1899)
I morse över fikat efter att ha avhandlat vår dagliga diskussion om patriarkala makstrukturer i allmänhet och cementerade könsroller i synnerhet så kom vi osökt in på hur man väljer att svara i telefon.
Ernst påstod att han hade satt det i system att under ett års tid aldrig svara i telefon på samma sätt. Jag misstänkte mycket riktigt att han tog upp detta för att kunna föra samtalet vidare på hur jag svarar i ateljéns telefon nämligen: "Billgren och Billgren" (så heter nämligen hand och Helenes aktiebolag.) Jag tycker att det är kul att svara så för att det låter som att man har kommit till en redovisningsbyrå.
Jag och Ernst
Ernst å andra sidan tycker att jag ska svara olika beroende på säsong "Nu när vi närmar oss jul kan du svara Sillgren, och sen under kräftsäsong blir det ju naturligtvis Dillgren osv". Jag medgav att jag tyckte att det hela verkade en smula krystat varpå Ernst sa att "krystat" inte alls är en dålig sak.
Jag är inte övertygad och sa att han kan fortsätta att svara hur han vill i sin telefon och jag i min (eller snarare mina).
Som ni förstår så är det en ynnest att få den totala inblick bakom kulisserna i konstvärden som detta jobb erbjuder.
Nu ska jag skruva fast lite mässingsskyltar i några socklar.
Rut
onsdag 10 november 2010
saknad räv
idag har jag varit på Asps snickeri och hämtat 10 nya pannåer som vi hade beställt och sen har jag roat mig kungligt med att måla fem av dem dem vita.
Jag hann till och med går till färgaffären och köper mer sån här färg och se här: TADAAAA:
Jag säger bara Malevich släng dig i väggen, eller nej det säger jag inte för jag älskar Malevich.
Hursomhelt, på den tiden jag har åstadkommit allt detta ( + att ändra Ernst ringsignal på mobilen från vanlig IPhone-signal till trivsamt fågelkvitter som han tyckte passade hans person bättre) så har Ernst bara lyckats måla en rådjurs- och en björnunge i renässanskläder.
Jag har försökt hinta diskret att han måste up his game lite för att kunna hålla jämna steg med mig,men detta verkar gå honom fullständigt förbi. Istället säger han: "Rut, titta här! är det inte OTROLIGT att någon kan måla så här? jag menar kolla bara på ljuset! Två ljuskällor, en varm och en kall och det återspeglas perfekt i kläderna. Jag blir förvånad själv när jag ser vad jag lyckas åstadkomma ."
Ahh Ernst...
Nu ska jag tvätta lite mer penslar.
Rut
tisdag 9 november 2010
I afton trans
Alltså ni skulle varit med igår när Ernst höll föredrag i Diselverkstan i nacka. Publiken utgjordes till stor del av det min far har kommit att kall "KBS" dvs. det Kulturbärande Skiktet. Efter föredraget skulle jag sälja "Vad är konst?" som Ernst hade lovat att signera.
Ni vet i Zombiefilmer när zombisesarna är så där sjuuuukt långsamma och man ba: "ahmen öhhhhh som att de är läskigt." Efter gårdagens clash of the oldies kan jag intyga att det är hårresande med oändligt gamla varelser som rör sig i 1 mm/h.
En och en kan man ta sig an dem, men i flock... oj ojoj. Det blev nästan slagsmål när de fullkomligt vällde ner från läktaren mot Ernst och mig. Jag fick gång på gång försöka lugna ner dem och försäkra dem om att det fanns böcker till alla ( märk väl att den här boken kom 2008 så den har ju funnits på pock ett tag nu).
Det slets böcker ur händerna på mig och efter att böckerna hade tagit slut fick vi liksom tränga oss ut ur salen. Jag kände det som att vi låg i krig och att min uppgift var att få Ernst från slagfältet tillbaks till förläggningen.
Ernst däremot verkade inte vara inte det minsta berörd av trängseln och berättade att att det där var minsann ingenting jämfört med när han hade hållt seminarium i Linköping och då hade varit tvungna att sätta upp kravallstängsel.
Nu följer nyheter från ateljén:
Tur att jag har gjort rent penslarna annars skulle detta konstverk aldrig kunnat bli av.
Ikväll så ska Ernst och jag gå på första kurstillfället i trancendetal meditation (det är den där meditationsformen som David Lynch håller på med). SPÄNNANDE!!!
David Lynch påstår att första gången han provade på den här formen av meditation så var det som att sitta i en hiss där någon plötsligt kapade vajrarna. jag förväntar mig inget mindre!
Och som ni ser så är ju min blogg nu mera gaaaaanska flådig. Min kära vän tillika roomie Linus var nämligen här igår och färgkoordinerade och styrde upp. Typiskt bra vän.
Kram!
måndag 8 november 2010
Genialt
För någon dag sen kom Ernst in på mitt rum och såg något medtagen ut. " Rut, " började han " på vägen hit läste jag något fullkomligt genialt " " var det något du skrivit själv" infogade jag varpå han gav mig en blick som om jag precis frågat om himlen är blå. " Naturligtvis! Det är så genialt att jag betvivlar att jag , eller någon annan för den delen, någonsinn kommer att kunna skriva något liknande. "
Efter att ha proklamerat detta sträckte han fram ett ex av en vältummad bok med titeln " arkitektur litteratur textil och frisyrer" sen lämnade rummet med en sista uppmaning: " läs den."
fredag 5 november 2010
dagens outfit
Idag är det FF i ateljén för att Ernst är i gööttteborrrrrrrg och pratar med gallerier där.
Häromdagen när vi rensade upp i förrådet så höll jag ett långt utlägg om hur vansinnigt kul jag tycker att det är med kombinationen ord och bild som tillexempel det här briljanta exemplet nedan:
Precis som när folk säger "åhhh va fint, det ser ut som riktig konst!" om mina tavlor och jag bara nickar och håller med men i hemlighet så ba "hi hi hi hi". "
icke överstruket djur i borgerlig miljö
När han håller sånna här utlägg så brukar jag få för mig att jag kanske inte finns, att jag är Ernsts låtsaskompis. Tur för mig att han har hittat på en låtsaskompis med fast lön. Men sen brukar jag reta honom för att han inte har bättre fantasi än såhär eftersom han har hittat på någon som är så himla lik honom själv.
lololol.
Rut
onsdag 3 november 2010
Här ligger stora delar av Sveriges konsthistoria och skräpar
"kolla här! jag målade valpar innan Jeff Koonz hade doppat sin första basketboll i aluminium" utbrast han sen.
(men det här är nog en rävfågel)
Som ni ser här till höger så har vi alltid julgran i ateljén för att bibehålla mysstämning.
Den här skissen till en offentlig utsmyckning tycker jag är fin. Hoppas att jag får sätta upp den i mitt arbetsrum:
I oredan hittade vi även den här affischen från en spelning -79.:
(det är Ernst som är Mini Monsters)
jag hittade även en oanvänd våffelmaskin. hela det här stället är som mary poppins handväska.
kram
Rut
tisdag 2 november 2010
den suddiga där till vänster är Ernst. men nu har han klippt sig så att vi ser EXAKT lika dana ut i håret. vilket kan vara till sin fördel eftersom att Ernst har sagt att vi numera "lever och verkar" som en och samma person. för att förstärka detta har jag även synkat våra kalendrar på mobilen och fått befogenhet att hämta ut post och sköta bankärenden i hans namn. Målet är tydligen att han ska kunna dö och verksamheten ska fortsätta att rulla på som vanligt. Jag gör mitt bästa.
Nej ni, de där 500 mässingsskruvarna som kom med leverans idag kommer inte att skruva i sig själva.
vi hörs.
Rut
Nej ni, de där 500 mässingsskruvarna som kom med leverans idag kommer inte att skruva i sig själva.
vi hörs.
Rut
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)