Asså Ernst leverera one liners på löpande band.
Som jag berättade tidigare ska vi alltså ner till konstmässan i köln där galleriet ställer ut några av deras konstnärer däribland Ernst. Tills dess ska vi ha målat klart 10 nya verk. Vi stod och funderade över hur upplägget skulle se ut och jag sa att " vi måste lägga på ett kål, för de här tavlorna kommer inte att måla sig själva." sen tittade vi på varandra under en kort tystnad innan Ernst sa " Jo, det gör de" och så skrattade vi gott.
igår klantade jag mig igen med tiderna. det är som att jag var annan månad sen jag började här missar att informera Ernst om var och när han ska befinna sig vid ett visst tillfälle.
först var det ju att jag skickade i väg honom till arlanda alldeles för tidigt så att han fick sitta där "alldeles ensam och dricka äckligt kaffe i pappmugg på min egen födelsedag" som det stod i sms:et jag fick.
Sen sa jag åt honom att åka på ett hutlöst tidigt möte ute på liljevalchs när det var den vargigaste vargavintern som visade sig vara inställt.
och igår hade jag sagt åt honom att svt kulturnytt skulle komma och intervjuva honom benke och lena 10.30 i ateljén. Döm då av min förvåning när jag kommer till jobbet 9.00 och svt bilen , journalist, kameraman och Benke står utanför ateljédörren och väntar.
 |
| lena blir intervjuad |
asså jag fick sån klump i magen eftersom det var verkligen bara mitt fel att ernst inte var på plats i tid. och så länge han saknades kunde ju inte inspelningen börja och både Benke och svt skulle iväg på andra äventyr inom kort. kissbajsprutt kissbajsprutt så jag ringde Ernst och försökte förklara situationen utan att det skulle komma fram att this major faux pas var helt och hållet mitt. jag använde ord som missförstånd, mailkorrespondens och tidsresenärer för att maskera min skuld i dramat. men denna mask var vävd med lösa trådar och genomskådades omedelbart.
när det kommer till dessa tre missar (se ovan) så blir ernst lite som en jewish mother. asså the guilt tripping never ends. " inte fick jag i mig någon frukost heller nu när det blev så stressigt", "jag trodde att jag skulle frysa ihjäl när jag kämpade mig fram i snöstormen till liljevalchs bara för att mötas av en övergiven konsthall".. asså han kan hålla på hur länge som helst..
ibland försöker jag kontra med att det är bra att han råkar ut för sånt här för att minimera risken att uniformiteten smyger sig in i hans liv, men han vill inte lyssna på det örat.
Men idag är det FF i ateljén för ernstan är i Umeå på litteraturfestival och pratar om vad är konst II.
jag har passat på att fota av lite detaljer från de nya målningarna som ni kan se här. asså de är sååååååå cute . typiskt göllit.
Nu: mosaik
Rut
"Konstbegreppet försvinner då ett begrepp som inte utesluter något inte fyller någon funktion (alla handlingar och föremål kan vara konst).", så här sa din chef när sveriges radio frågade hur konsten skulle vara om 25 år, och nu meningen om måleriet som bryter sig loss från konsten. Känns som en vis och hoppingivande person den mannen. Blev sur och gnisslade tänder varje gång jag hörde talas om honom förr om åren men beundran stiger gång på gång.
SvaraRaderaDitt inlägg fick mig att skratta så också, det gjorde dagen, så tack för det! :) Tycker ditt uniformitetsbekämpningsargument kändes väldigt logiskt, lite barnsligt att inte kunna erkänna det förnuftiga i resonemanget... :D
Hej Pär,
SvaraRaderajag håller med dig om uniformitetsbekämpningen och det är en linje jag kommer att fortsätta driva här på jobbet. Maila mig gärna din adress så ska jag skicka över en grej till dig.
rut@ernstbillgren.com
vänliga hälsningar
Rut